marjalee

Jag fick en kommentar ang kvartslampan, och då måste jag bara berätta vad som hänt.........*ler
Vet inte hur många av er som har karlar som ska överbevisa oss kvinnor, någon som känner igen det? I vilket fall som helst så skulle nu Börje bevisa att det inte alls var så fel med en sån lampa, och den var ju så mycket billigare än ett solarie....*suck.

Jag hade varit och jobbat, kommer hem, ropar glatt att nu är jag hemma. Hör inget, ropar igen. Och jo, Börje ropar tillbaka. Han säger att han sitter vid datorn. Inne i något dataprogram antagligen, finns ju så många skojiga grejer på internet, så som spel och annat, tycker Börje i alla fall.

Jag börjar fixa middagen, att Börje skulle tänkt på det är väl inte att komma på frågan, om man nu inte uttryckligen ber honom om att fixa den, då kan han faktiskt ta sig i kragen och göra det. Jag skulle nog få göra flera frivolter av lycka om han lyckades överrumpla mig med att ha gjort något som att fixa det utan att jag sagt det. När allt är klart ropar jag på honom att det är klart, tänkte väl inte något värst på att han inte hade varit och hälsat mig välkommen hem. Men allt hade sin förklaring, när han närmade sig bordet. Framför mig ser jag ett ansikte som lyser värre än en söderhavs sol i nedåtgående, han har dessutom försökt att dölja färgen, med min brunkräm, vilket kom fram när han skulle försöka förklara allt för mig.

Jag bara utbrister, - vad har du gjort?
- vadå? säger Börje, och försöker låtsas om, som om han inte alls fattar vad jag pratar om.
- jamen så du ser ut, du är ju alldeles flammig i ansiktet.
- är jag väl inte, var det dummaste jag hört, fortsätter Börje.
- ja men vad har du gjort? upprepar jag igen.
- Nä men, jag har bara utnyttjat den fina lampan du fick av mig.

Nu gick det upp ett ljus, han hade använt kvartslampan. Och jag fortsätter med att tala om för honom, att det såg inte riktigt friskt ut. Men Börje hävdar bestämt att det gjorde inte alls det och berättade att det funkade alldeles utmärkt, inga problem alls.
- men förstår du inte att det kan vara farligt, du kunde ju ha bränt sönder dig helt. Man måste vara jätte försiktig med de där, man får inte sitta för länge, säger jag.
Börje fortsätter att envisas med att det inte alls är någon fara. Och jag tänker att det är lika bra att inte säga något mer, trodde jag vill säga. Det var nämligen inte slut här, vänta ni bara.......*skratt.

Kvällen kommer, och jag hade sett hur Börje kråmar sig emellan åt. Han ser lite bekymrad och stel ut, tänker att det har nog att göra med förlorad stolthet från hans sida. Jag bestämmer mig för att gå och lägga mig, efter en stund kommer även Börje in. Han börjar klä av sig, och vad får jag se????????? Jo, även vissa ställen på kroppen ser lika röda och sargade ut som hans ansikte.....Jag kunde dock inte hålla mig, utan jag började gapskratta. Börje tände till, och frågade vad sjutton jag skrattade åt, och jag misstänker att han visste precis vad det var som orsakade mitt anfall. När jag lugnat mig igen, fick jag honom att förklara vad han gjort. Han var tydlig att tala om att det visst funkade att sola även kroppen i lampan. Vad han inte hade tänkt på, var att han kanske skulle ha haft kalsongerna på sig......*fniss. Behöver jag berätta att han hade vissa problem med att kissa dagen efter, kom dock på att han kunde faktiskt sitta, och uträtta det behovet.

Efter denna händelse, har jag faktiskt inte sett till lampan. Och han har inte heller nämnt något mer om att jag var otacksam, för att jag inte gillade den..........*ler