marjalee

Nja, inte ännu. Varken i den ena eller den andra bemärkelsen. Packningen är deffenetivt inte klar, och packad har jag ännu inte hunnit bli......*ler*. Helgen har ju dock inte börjat ännu. Sitter som en förankrad cement stolpe i soffan, njjja, nu har jag i alla fall förflyttat mig till datorn. Känner att jag behöver börja packa det jag ska ha med mig, men har inte kommit längre än till tanken. Därav att jag känner mig mer som förankrad, än en galen virrpanna som far runt och funderar på vad jag ska stoppa ner i resväskan.

Varför är jag alltid ute i sista minuten??? Tänker att jag alltid har så gott om tid, det är lugnt, tar det lite senare, ingen panik ännu. Förrän, nuuuuuuu!!!! Blir ju hämtad om bara någon timme, och innan det skulle jag ha gjort både det ena och det andra. Jag är lite så att jag vill fixa och städa innan jag åker bort, bara för att man ska kunna komma hem till en välstäda bostad.

Svärmor var snäll och erbjöd sig att hjälpa mig, jo jag tackar ja........... Kan ju bara tänka mig när tanten lyckats hitta de där plaggen som på något sätt bosätter sig i garderoben, de som skulle flyttat någon gång på 1700-talet. Dom där plaggen som aldrig kommer att bli poppis igen, de som JAG skulle ha rensat ut, men som på något lustigt sätt har hängt sig kvar. Vågar nästan inte ens tänka på vad som finns i mina gömmor, men kan ju säga att när man väl hittar dem får man nog en sån skräck upplevelser, lik den när jag träffade på svärmor härom natten.....

Nä, nu måste jag verkligen fokusera, fokusera. Intalar mig att nu måste jag packa, kan inte vänta längre. Så nu biter jag ihop, tar mig i kragen och går och packar.