Nu är jag hemma igen!

Hallå på er alla, nu är jag tillbaka efter en härlig, men "jobbig" helg. Jag har funderat lite på hur jag bäst ska kunna återge helgen. Så jag kom på att jag kan ta det i små berättelser om de olika händelserna som har hänt, för på något underligt sätt så händer det alltid tokroliga händelser kring mig.......*skratt*

Fredagen: Vi kom på båten efter Anna-Lenas panik ang plattången. Att lugna henne var inte det lättaste som jag skrev om tidigare, men Sebastian fixade ju det hela så att vi slapp sitt i hytten hela kvällen. Har Anna-Lena bestämt att vi inte ska gå ut, så gör vi inte det heller....*ler*. Sebastian fick rycka ut ytterligare en gång, Anna-Lena blev vansinnig på att det jä...la skit lyset i badrummet inte räckte till. -Jag behöver en ficklampa. säger hon. -En fick lampa, vad ska du med den till? undrade vi. Och då förklarade hon att om någon av oss kunde lysa med den när hon sminkade sig, då skulle det inte vara några problem. Så det var bara för Sebastian att ge sig iväg, iofs var han inte det minsta sur. Han kom ju ut från hytten, kunde passa på att spana lite under tiden. Och när han kom tillbaka med Anna-Lenas efterlängtade lösning, var han upprymd som ett barn. Han hade träffat på den mest läckra stewarten, eller vad sjutton det kallas. Snygg hade han varit i alla fall. Ja vi var alla eniga vart Sebastian skulle ta vägen senare, och det kan jag återkomma till hur det gick....*blink*.

Ja allt ordnade sig med både Anna-Lenas hår och smink. Och tänka sig att vi andra fick oxå chans att fixa till oss, tänk vad snällt av A-L att låna ut badrummet åt oss oxå....*ler* Nu bestämde vi att vi skulle gå och äta, ni kommer väl ihåg Anna-Lenas behov av mat regelbundet? Vi är alla trötta på att äta buffé av all de slag, så vi letade upp en av de andra restaurangerna. Så vi gick till Ella´s, och vem tror ni bara stegade fram? Jo vår kära A-L, inte inväntar hon någon som ska hänvisa henne till ledigt bord inte. OCh inte väntar hon på att servicen ska ha tid, nä det är bara att komma när hon säger till. Vi valde inte samma rätter, Renate ville ha fisk. Hon säger att det är bra för hormonerna, ju mer fisk desto mer kan man hålla på säger hon. Kan jag garantera att det inte stämmer. Börje älskar fisk, men inte sjutton är han en mer villig älskare för det.....*suck* Jag och Sebastian fastnade för Grillad entrecôte med skirat vitlökssmör och rödvinssås. Var helt ljuvligt, så gott. Anna-Lena skulle ha oxfilén, eller rättare sagt Grillad oxfilépepparstek. Vi blev faktiskt sittande någon timme, verkligen avnjöt middagen uti minta beståndsdel. I vilket fall när vi satt där, så skulle vi bara ut och ryka på däck.

Man får ju inte röka inomhus längre, så det är bara att masa sig ut på båtens däck. Skit samma om det blåser, haglar eller är halvstorm så hade vi gått ut i vilket fall som helst. När vi står där känner Anna-Lena att hon skulle nog behöva gå på toa, även Renate kände att det nog var dax. Anna-Lena tycker att det kan man väl göra här ute på däck, spela roll. Nja, vi andra håller väl inte med riktigt. Då såg A-L en stor sandlåda, som tydligen används för att rasta alla ombordvarande hundar. Och så säger hon som så -Om det duger för båtens hundar, så duger det allt bra för mig oxå! Vi tyckte ju att det kunde vänta tills vi kom ner till Toa i stället, men Ann-Lena knäppte upp brallorna och satte sig på huk i den stora lådan. Och vi andra höll på att trilla ihop av skratt. Då när vi står där, och Anna-Lena sitter på huk och kissar, kommer ett helt gäng pensionärer ut på däck. De ska oxå ut och ta sig ett blåss, men stannar upp och blir alldeles tysta när de ser henne sitta på huk i lådan. Då klämmer Anna-Lena i -Ja, titta ni gubber. Ett sånt här ung sköte var nog länge sedan ni såg, och tänk det är helt gratis. Sedan drar hon upp byxorna, kliver ur lådan och går därifrån, in genom dörren. Vi andra står oxå kvar och bara gapar, sedan bryter vi ut i skratt, rusar efter en ståndaktig Anna-Lena som säger -Nä nu flickor, nu har vi förgyllt kvällen för de där pensionärerna, nu tar vi och förgyller vår egen kväll.

Nä nu är det nattis som gäller återkommer med mer i morgon. Natti, natti


Sandlådan på bilden har inget med Anna-Lena att göra....*ler


Kommentarer
Postat av: Karin i Hjo

Vilka goa människor det finns.

Anna-Lena har verkligen rätt inställning i livet, man ska ta vara på det. Hon är livsnjutare i stora mått.

Tack för denna underbara blogg. Den slår ju alla andras med hästlängder..

Väntar på mer nu

2008-10-13 @ 13:22:35

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0